Svar: Inte med nödvändighet, detta är något som den nya kommunen beslutar.

Ett exempel kan tas från Gnesta kommun som delades från Nyköpings kommun 1992. Där gäller färdtjänstresans längd (färdtjänstzonen) innefattar resa inom kommunens gränser samt 30 km från bostaden även om resan sträcker sig över kommungränsen.

Dessutom kan 20 enkelresor per år ske inom Södermanlands län och/eller till Mölnbo, Järna, Södertälje tätort och Södertälje syd, även om reslängden överstiger 30 kilometer.

Källa: www.gnesta.se

Andra exempel:

Stockholm

Färdtjänsten i Stockhoms län stäcker sig över 26 kommuner, och det är resans längd som avgör priset, inte om man passerar en kommungräns. Avståndet bestämmer taxan.

Trosa (skildes från Nyköping 1992)

Färdtjänsten gäller 30 km inom kommunen, till Nyköping tätort, Skavsta, Södertälje city/pendeltåget. Avståndet bestämmer taxan.

Knivsta (skildes från Uppsala 2003)

Färdtjänsten gäller inom Knivsta och Uppsala kommun.

Nej, en återbildning av Torslanda kommun påverkar inte eventuella "trängselavgifter/vägtullar/statlig trängselskatt" i Göteborgsregionen. I sammanhanget kan nämnas att skatten i Stockholm är statlig och beslutad av riksdagen (dvs inte av kommunen).

Ja, i Peder Nielsens doktorsavhandling ”Kommunindelning och demokrati” om sammanläggning och delning av kommuner i Sverige, utgiven av Statsvetenskapliga föreningen 157 vid Uppsala Universitet 2003 finns en hel del som pekar på detta.

Ett citat:

Läs mer här.

Enl SCBs statistik, har efter 1980 följande kommuner bildats:

1980
Vadstena bröts ur Motala
Dorotea bröts ur Åsele

1983
Salem bröts ur Botkyrka
Österåker bröts ur Vaxholm
Essunga bröts ur Vara
Malå bröts ur Norsjö
Bjurholm bröts ur Vännäs

1992
Gnesta och Trosa bröts ur Nyköping

1995
Bollebygd bröts ur Borås
Lekeberg bröts ur Örebro

1999
Nykvarn bröts ur Södertälje

2003
Knivsta bröts ur Uppsala

Läs mer här om hur starkt stödet var i de respektive kommunerna, och jämför med i Torslanda!

Källa: http://www.scb.se/Statistik/BE/BE0101/2009M03/Be0101Kom%201950%202008.xls

Svar: Det framgår av grafiken nedan, som redovisar enhetskostnaden per elev i jämfört med andra kommunala grundskolor i Västra Götaland.

Som ses i statistiken ligger Göteborgs medel klart över rikets medel, samt över Västra Götalands medel. Det framgår lika tydligt att Torslanda är klart under både rikets medel och vad som spenderas som snitt i Göteborg.

Se även en jämförelse mot alla grundskolor i Västra Götaland här.

Nej, beslut om drift och verksamhet beslutas av den kommande kommunens ledning. Denna ledning kommer att sammansättas av partiernas representanter, precis som i alla andra kommuner.

Vissa av de aktiva torslandaborna i nätverket är politiskt aktiva, och kan nomineras av sina partier att bli valbara i det kommande kommunvalet. Hur denna nominering, eller hur ett kommunalval skulle utfalla kan ingen säga. När valet är klart, är det den politiska majoriteten som fattar besluten.

Rent generellt kan sägas att ingen enskild politiker eller ett enskilt parti, vare sig i Torslanda eller någon annan kommun, kan inför ett val garantera en reform. Dock kan politiskt aktiva, både de i närverket och andra, fritt ange vad de skulle arbeta för i den kommande kommunen, vilket vissa har gjort i insändare i tidningarna. Dessa är inga löften, utan uttalade ambitioner i en framtida kommun. Det står naturligtvis även motståndare till en egen kommun att uttrycka vilken politik de skulle föra i en egen kommun.

Nätverket jobbar för att sprida kunskap om att vi har en möjlighet att bli en egen kommun, och att så faktiskt sker, så att kommunalval skall kunna hållas. Besluten skulle då flyttas ut till politiker valda direkt av och ansvariga inför torslandaborna.

Nätverket agerar med stöd av den stora majoritet av Torslandaborna som i folkomröstningen 1998 sade ett klart ja till en egen kommun.

Svar: Om du som vi tror starkt på Torslanda kommun, är du välkommen i gemenskapen.

Så här kan du hjälpa till: Skicka ett mail till Den här e-postadressen är skyddad från spamrobotar, du måste ha Javascript aktiverat för att visa den och säg vad du helst vill göra. Vi behöver hjälp med utdelning av infoblad. Ange var du bor eller var du vill dela ut någonstans. Vi behöver också hjälp med att stå på Torslandas olika torg och informera.

Den kanske viktigaste uppgiften där är att berätta vikten av att ta ställning. Många tror tyvärr att kommunfrågan är avslutad.

Välkommen!

Svar: Absolut. Modekommunens inställning är bara en av flera omständigheter som påverkar beslutet.

I fallet Bollebyggd, som blev en egen kommun 1995, var Borås kommun negativa till delningen, men skälen för vägde tyngre.

Lagen (1979:411) om ändringar i Sveriges indelning i kommuner och landsting anger att särskild hänsyn tas till önskemål och synpunkter från den eller de kommuner som närmast berörs av ändringen men även att särskild hänsyn skall också tas till befolkningens önskemål och synpunkter.

Svar: Två argument som ibland hörs är:

• Torslanda skulle bli en höginkomstkommun för priviligierade
• Torslanda skulle bli en för liten kommun, och inte klara sig själv

Argumenten är motsägelsefulla, och har inget sakligt stöd i varken fakta eller i Kammarkollegiets utredning. Vi vill istället hävda att Torslanda skulle bli en kommun med normala förutsättningar, med en storlek och befolkningsmix som väl utgör en kommun.

Svar: Solidaritet kan ha olika innebörd, och kan avse olika grupper.

Social solidaritet

Som egen kommun kan Torslanda satsa på social solidaritet med olika grupper i samhället, där idag Göteborgs Stad fattar besluten. Exempel är flyktingmottagande, äldreomsorg och barnomsorg. Dessutom skulle ett bättre och lokalt planerat bostadsbyggande göra det möjligt för större mångfald vad gäller boendeformer.

Ekonomisk solidaritet

Kommunbildningen handlar inte primärt om Torslanda kommuns ekonomi satt emot Göteborgs kommuns ekonomi. Dvs det handlar inte om mindre medel från Torslanda till Göteborg, utan möjligheten att i Torslanda kunna

• fördela medlen lokalt
• anpassa skatteuttagen efter de lokala behoven

Vidare visade Kammarkollegiets utredning att Torslandas kommunbildning har mycket liten inverkan på Göteborgs Stad, endast ca 5% av befolkningen skulle bo i Torslanda kommun. Företag betalar ingen kommunal skatt så där blir det ingen skillnad.

Lokal och "global" solidaritet

I Sverige finns dessutom ett skatteutjämningssystem, där alla kommuner ingår, så utjämning skulle ske mellan kommunerna om ekonomin skulle vara drastiskt olika i de två kommunerna.

---

Läs sammanfattningen av kammarkollegiets utredning här.